Hur man skiljer en hund vars matte har artros från en hund vars matte inte har artros

Hund vars matte har artros.

Under morgonens promenad träffade jag en annan hundägare som också har en japansk spets, och jag stannade som vanligt för att växla några ord med henne. Koryna hälsade glatt och skulle just ta sats för att hoppa upp emot hennes knän, men hejdade sig till min stolthet just i sista stund. Vi började därför prata hoppande hundar.

Jag vill ju att mina hundar ska hoppa upp mot mig när vi hälsar på varandra. De är inte jättestora, och vissa dagar när stelheten slagit till är det väldigt långt ner till deras nivå. Jag kämpar därför med att få dem att förstå att det är helt okej att hoppa på mig, men inte på andra.

Det visade sig att kvinnan jag mött också hade artros, och två bytta höftleder. Hon kämpade med precis samma inkonsekvens i hunduppfostran! Hoppa gärna mot matte men inte mot andra.

Naturligtvis går det att få ordning på detta, men jag har inte lyckats helt. Särskilt en väninna är rätt trött på mina hoppande hundar. Men nästa gång ska jag förklara för henne att hon helt enkelt får stå ut. Mina hundar är handikappanpassade, och sen är det inte mer med det.

Livet börjar begränsas igen

Koryna och Viktor

Det här är mina hundar! Eller mina och mina - jag stoltserar med lånta fjädrar. Den japanska spetsen Koryna är min sons, och Jack Russeln Viktor delar jag med hans ägare. Särskilt Viktor behöver mycket motion, så varje dag bör en av promenaderna vara minst en timme. Det går bra, än så länge. På helgerna händer det ofta att vi går två timmar på morgonen, vilket väl betyder runt en mil.

Men där, vid hundpromenaderna, går min gräns numera. Jag har också börjat gå upp tidigare på morgnarna för att kunna gå långpromenaden på morgonen, innan jobbet, eftersom höften är bättre då. Jag får också alltid välja och prioritera. Går jag en långpromenad med hundarna, ja, då blir det inte storstädning den dagen.

Det var en månad sedan jag dansade mitt senaste zumbapass. Natten efter ett pass blev allt oftare sömnstörd pga smärta, och det har också blivit allt svårare att dansa, när höger ben inte längre riktigt lyder. Jag vet inte om det är en tillfällig svacka, eller om det inte blir mer zumba förrän jag bytt även den högra höftleden.

Den opererade höften fungerar dock utmärkt, så här tre och ett halvt år efter operationen.