torsdag 5 januari 2012

Here we go again (here we go go go...)

Min opererade höft mår utmärkt! Men, min ickeopererade höft har börjat ge sig till känna.

Jag har blivit med hund, och jag kan gå i timmar utan att känna någonting. Men om jag gör något som är lite tungt, där jag lutar mig framåt (t.ex tömmer en blomlåda eller kör en skrivbordshurts framför mig om jag ska byta kontor på jobbet), då får jag de där "Electric blue"-smärtorna på kvällen. När de kommer tror jag knappt att det är sant. Varför. Min andra höft spökade i 20 år innan det blev dags för operation. Min "friska" höft har aldrig gjort något väsen av sig, men nu går den direkt in i detta smärtsamma.

Sen måste jag berätta att jag mött en som läst min blogg! En fotograf som skulle ta en bild på mig kom hem till mig. När hon satte sig ner på golvet började vi prata höftleder. Hon sa: "Jag hörde om en som... nej förresten, jag läste en blogg där det var en som..." Och det var den här bloggen!

Så jag finns i verkligheten! Hur jag och min kära lånehund ser ut kan ni se här intill. Min anonymitet var väldigt viktig förut, men så känns det inte alls längre. Mitt riktiga namn är Cecilia.

Och vi får se om det blir en fortsättning på bloggandet om min högra höftled. Det kanske det gör, för jag mår bra av att skriva av mig. Vi får se.

God fortsättning på 2012!